Franska revolutionen – 8 orsaker

franska-revolutionen-orsaker

1. Orättvis fördelning av makten

Frankrikes befolkning var uppdelad i tre olika samhällsklasser innan revolutionen. Dessa samhällsklasser kallas också för ståndväsendet. Landet hade vi den här tiden cirka 28 miljoner innevånare.

  1. Det första ståndet bestod av präster inom den katolska kyrkan. Det här ståndet bestod av cirka 100 000 människor. De hade mycket politisk makt och slapp betala skatter.
  2. Det andra ståndet innefattar medlemmar av den dåtida adeln. Man estimerar att det här ståndet innefattade cirka 400 000 människor. Även den här gruppen hade politisk makt och slapp betala många skatter.
  3. Det tredje och sista ståndet innefattade alla andra innevånare, oavsett vilket yrke de hade. Det var alltså inte bara bönder som utgjorde det här ståndet. Det fanns även akademiker, exempelvis advokater. Procentuellt sett utgjorde den här gruppen 98% av den samlade befolkningen. Den här gruppen saknade helt politiskt inflytande. De var dessutom tvungna att betala höga skatter.

Med dessa siffror kan vi konstatera att 98% av befolkningen saknade inflytande. Som du förmodligen förstår var detta ett djupt orättvist system. Landets politiska system var därför en tickande bomb som förr eller senare skulle explodera.

2. Höga skatter

De höga skatterna för det tredje ståndet förstärkte det orättvisa systemet. Det första ståndet behövde inte betala skatt överhuvudtaget. Det andra ståndet betalade i sin tur lite skatt, även om det aldrig var tal om några stora summor.

Det är även viktigt att poängtera att de två första stånden ägde cirka 40% av landets mark, trots att de endast utgjorde 2% av befolkningen. Genom att äga en stor del av marken kunde de ta ut ännu mera skatteintäkter.

3. Stort finansiellt underskott

Slottet i Versailles byggdes för en astronomisk summa pengar.

Landets statsfinanser var mer eller mindre körda i botten. En stor anledning till detta var de många kostsamma krigen som Frankrike deltog i under 1700-talet.

Ett exempel är Sjuårskriget (1756-1763) mot Storbritannien, som man dessutom förlorade. Efter nederlaget gjordes stora investeringar för att återigen bygga upp armén. Det var mer eller mindre onödiga investeringar som endast skuldsatte landet ännu mera.

Tilläggas bör dock att Frankrike allierade sig med USA under deras befrielsekrig (1775-1783) mot Storbritannien. Genom segern fick man delvis revansch mot Storbritannien, även om den skuldsatta situationen inte förändrades.

Det bör även tilläggas att kungarna Louis XV och Louis XVI var två spenderare av rang. Deras lyxiga livsstil skapade ännu större underskott. Deras livsstil skapade dessutom en stor ilska hos befolkningen.

4. Flera år av missväxt

Landet genomled en mycket kall vinter 1784. Detta följdes av en sommar med höga temperaturer och torka, vilket ledde till dåliga skördar och svält. Det här mönstret upprepade sig flera gånger under 1780-talet.

Befolkningen kämpade för att överleva. Varje dag blev en kamp i många hem. Den desperata situationen gjorde att människorna var redo att ta till våld för att skaffa mat till sina familjer.

5. Nya samhällsidéer

Det är viktigt att komma ihåg att 1700-talet präglades av orättvisor. I princip alla länder i Europa styrdes av hårda regimer. Folket hade ingen makt och de hade ingen möjlighet till fria demokratiska val.

Många filosofer hade under den här tiden fört fram liberala idéer om frihet. Det var banbrytande idéer på grund av att människorna alltid hade levt under diktaturer.

Jean-Jacques Rousseau är ett exempel på en filosof som motsatte sig monarkin. Han kritiserade ståndväsendet och de dåvarande samhällsklasserna.

Dessa idéer skapade hopp om en friare framtid.

6. Höga brödpriser

Just bröd var det vanligaste och viktigaste livsmedlet för det tredje ståndet. De dåliga skördarna ledde till att brödpriserna gick genom taket. En del historiker menar att stora delar av befolkningen blev tvungna till att spendera hela sin disponibla inkomst på bröd.

Kungen Louis XVI gjorde några tafatta försök till att sänka brödpriset. Dessa försök var förgäves och brödpriserna fortsatte att öka.

7. Födelsen av en ny borgarklass*

Den här borgarklassen kan även definieras som övre medelklass*

Som jag tidigare har nämnt fanns det även akademiker och intellektuella i det tredje ståndet. Dessa lärda människor kände ett stort hat inför det politiska systemet.

De hade under en lång tid börjat planera för att kunna byta ut det nuvarande systemet. De ville skapa en social och politisk jämlikhet mellan landets folkgrupper.

De hade en mycket viktig roll i att sprida idéer om jämlikhet innan den franska revolutionen började.

8. Monarkernas ansvarslösa livsstil

Louis XV och Louis XVI var kungar under de epoker som ledde fram till revolutionen. Båda dessa herrar var barn av sin tid. De trodde att deras styre av landet var en helig rättighet. De insåg inte att de nya samhällsidéerna skulle komma att hota deras världsbild och absoluta styre.

Louis XVI tog flera tafatta beslut under åren av svält. Han kunde inte heller komma på någon lösning till den finansiella krisen.

Louis XVI var en person som gillade det fina livet. Det sägs att han ville göra varje dag till en ceremoni. För Louis XVI var det även en ceremoni att kliva upp på morgonen. Den här ceremonin inkluderade cirka 100 personer, där många hade aktiva roller för att fräscha upp den nyvakna kungen.

Sammanfattning av orsakerna

De dåliga skördarna och det höga brödpriset listas ibland som de största orsakerna till den franska revolutionen. Jag menar att dessa faktorer utgör en viktig del till att revolutionen startade.

Jag menar dock samtidigt att punkt 1, 2 och 3 i den här listan är viktigare faktorer. Man skulle kunna säga att dessa faktorer är roten till problemet. Dåliga skördar och höga priser blev i sin tur de utlösande faktorerna.

Avslutande ord

Det går att dra olika slutsatser av de orsaker som till slut ledde fram till revolutionen. De faktorer jag har listat i artikeln bör dock räcka för att få en bra bild av händelseförloppet.

Punkt 1, 2, och 3 i den här artikeln vittnar om det orättvisa samhället. En stor förändring skulle ske förr eller senare. Stora samhällsförändringar får ofta fäste när folket lider. Det kan exempelvis handla om missväxt och arbetslöshet.

Det är viktigt att poängtera de nya filosofiska idéerna som uppkom. De skapade hopp hos befolkningen och för första gången kunde man på allvar ifrågasätta monarkin.

Louis XVI reagerade mycket dåligt på missnöjet hos folket. Det sägs att han och kungafamiljen insåg att deras makt var hotad. Deras åtgärder gjorde dock enbart situationen värre.

Förmodligen insåg de att läget var kritiskt även om de inte trodde att monarkin helt och hållet skulle försvinna. Kungafamiljen försökte bland annat fly till Österrike under 1900-talet. De hade tänkt vänta ut oroligheterna för att sedan återta makten. Kungafamiljen blev dock stoppade innan de hade hunnit lämna Frankrike. Louis XVI blev sedermera avrättad.

Lägg till en kommentar