Inledning
Frankrike är att betrakta som en demokrati. Inte minst för att man har allmän rösträtt där folket får rösta fram sin president var femte år. Varför insinuerar vissa ändå med jämna mellanrum att Frankrike är en diktatur?
En anledning till det kan var att man har ett starkare styre än exempelvis Sverige, d.v.s. en president med mycket makt (längst ner i artikeln listar jag vilka åtgärder presidenten kan vidta).
För att förstå varför måste man se till den historiska kontexten. Något som bland annat innefattar stora problem med att styra landet under 1940- och 1950-talet. Under den perioden antog man en konstitution som representerade den fjärde republiken.
Den fjärde republiken
Det franska ledarskapet under den fjärde republiken led av kronisk instabilitet. Lägg därtill att man utkämpade ett blodigt och meningslöst krig i Algeriet som skapade ett stort lidande.
Regeringen fortsatte trots detta bedriva krig med många dödsoffer på båda sidorna, främst hos algerierna. Ledarna under den här epoken var Vincent Auriol och René Coty. Två ledare som, trots en stark ekonomisk tillväxt till följd av andra världskrigets slut, inte kunde leda landet till bättre tider.
Den femte republiken och vägen till politisk stabilitet
Det var vid den här tiden som Charles de Gaulle kom in i bilden. Han fick i uppgift att inrätta en ny konstitution som kom att bli den femte republiken. Det är en konstitution som står sig stark än idag.
Den största skillnaden mellan fjärde- och femte republiken är att folket fick möjligheten att rösta direkt på en president. En president som sedermera skulle få mycket makt. Den fjärde republiken och dess konstitution tillät folket att rösta fram en regering där ledarskapet inte alls var lika tydligt.
Charles de Gaulle betraktas som en odödlig hjälte i Frankrike. En stor anledning till detta är att han åtgärdade den permanenta regeringskrisen.
Vilka befogenheter har presidenten?
- Den franska konstitutionen ger presidenten den yttersta makten vad gäller exempelvis lagstiftning.
- Den franska presidentens makt är under valtiden (5 år) mer säkrad än vad den är i många andra länder. En förlust av stödet i parlamentet kan inte avsätta presidenten. Presidenten är också immun mot eventuella straff från civilsamhället.
- Presidenten väljer själv sin premiärminister. Detta innebar i praktiken att han kan välja en person som till fullo följer dennes vilja. Premiärministern fokuserar främst på det dagliga arbetet och inrikesfrågor. Presidenten fokuserar främst på större frågor, ofta relaterat till utrikespolitik.
- Den franska konstitutionen tillåter också presidenten att vidta extrema åtgärder ifall landet befinner sig i kris. Detta skulle då innebära i praktiken att presidenten får samma makt som en diktator.
- Presidenten är arméns översta befälhavare. Det är anledningen till att man inte allt för sällan kan se Frankrike agera fort vid militära konflikter. Presidenten är också fri att själv tillsätta personal inom exempelvis militären och statliga företag.
Dessa punkter (ej uttömmande lista) kan till en viss del förklara anledningen till varför vissa betraktar Frankrike som en diktatur. Jag vill dock än en gång förtydliga att presidenten blir vald av folket var femte år. Den historiska kontexten bör också ge en insyn till varför man har utvecklat ett statsskick som kan verka extremt.
Den femte republikens framgång
Dess framgång kan, som jag redan nämnt, kopplas till Charles de Gaulle. Han kunde kort efter införandet av republiken använda de nya befogenheterna. Under kriget i Algeriet kunde han på ett effektivt sätt få sina soldater att lämna det som hade utvecklats till ett katastrofalt krig. De nya befogenheterna tillät honom att ge order direkt över statlig radio.
Den femte republiken och dess politiska system har skapat en permanent stabilitet i landet. Den femte republiken är det första politiska systemet sedan Franska Revolutionen som har vunnit den breda massans stöd. Ett konkret exempel på detta är att konstitutionen blivit accepterad av både vänstern och högern. Det var med andra ord länge sedan ett extremt politiskt parti försökte ändra konstitutionen. Även det högerextrema partiet Front National har sagt att det politiska systemet fungerar bra.
Nutid
På senare har år dock Frankrike dragits med ett stort missnöje riktad mot politikerna. En bakomliggande orsak skulle kunna vara presidentens makt. Vissa hävdar att presidentens makt har devalverat inflytandet av myndigheter och politiska partier.
Det finns exempel på när presidenten tagit ett snabbt beslut, för att vid ett senare tillfälle meddela den berörda myndigheten. Detta har skapat en ineffektivitet som också lett till beslut som inte varit konsekventa. Presidenten har som sagt en stor makt och hen behöver inte vara orolig för personliga konsekvenser.
Jacques Chirac, Nicolas Sarkozy och François Hollande lovade alla stora stora förändringar. I slutet av deras mandatperioder saknade dock alla dessa tre män folkets stöd.
Emmanuel Macron genomgår även han en svår period. Misstycket mot hans ledarskap verkar aldrig få ett slut. Gula västarna är förmodligen hans största huvudvärk. Det är en gräsrotsrörelse vars initiala intentioner var att protestera mot bensinpriserna.
Idag är det mer en rörelse som kräver Macrons avgång. Gula västarna hävdar att presidenten är en kapitalist som endast värnar om de rikas intressen. Rörelsen har skapat stora sociala oroligheter, där man bland annat förstört historiska byggnader. Macron har satt hårt mot hårt och demonstranter har blivit allvarligt skadade.
Samanfattning
Den här artikeln har försökt besvara frågan ”Frankrike demokrati – eller diktatur?”. Det finns dock betydligt mer att läsa om inom ämnet. Den som vill lära sig mer kan med enkelhet klicka på länkarna i artikeln. Jag har främst hämtat information från franska och engelska Wikipedia. Jag har även hämtat information från Forbes. Slutligen skulle jag nog hävda att gula västarna inte symboliserar något som har med konstitutionen att göra. Det verkar mer handla om ett politikerförakt. Kanske beror det på att många franska politiker har lovat mer än de har kunnat realisera. I vilket fall måste landet göra något åt detta problem. Att endast byta president var femte år lär inte hjälpa landet att utvecklas och blomstra.
