Fakta om Napoleon Bonaparte

Vem var Napoleon Bonaparte?

Ett stort antal forskare har försökt återge en samlad bild av denna man.

Positiv bild:

En mycket skicklig befälhavare samt politiker som spred idéerna om demokrati och liberalisering. Länder som levde under förtryck befriades och ersattes med nya statsskick.

Negativ bild:

Skoningslös krigsherre som främst ville utöka Frankrikes gränser och därmed också sin egen makt.

Han stöttade egentligen inte de idéer om demokrati som uppkommit i samband med revolutionen. Han ställde sig emot kolonialistisk frigörelse och brydde sig inte om kvinnors rättigheter.

Hans bakgrund:

Vi vet att denne kejsare en gång var en blyg liten pojke som drömde om att bli någon. Just hans storlek har verkligen blivit ett föremål för debatt.

Han ska ha varit 1,68 meter lång i vuxen ålder. Faktum är att denna längd var medellängd under 1700-talet och tidigt 1800-tal. Man skulle därför kunna säga att storleksdebatten är överskattad.

En lättläst tidslinje följer här nedan.

Födsel och uppväxt 1769 till 1779

Han föddes 1769 på ön Korsika i Medelhavet. Föräldrarna tillhörde den lägre franska adeln, men var långt ifrån förmögna.

Korsika var vid den här tidpunkten mer eller mindre självständigt. Med tiden kom dock denna Medelhavsö att ingå i den franska republiken.

Napoleon själv pratade inte flytande franska under sina första levnadsår. Det var först när han flyttade till fastlandet, vid 10 års ålder, som han lärde sig att bemästra språket.

Utbildning 1779 till 1785

Föräldrarnas bakgrund hjälpte honom in på en militärskola i staden Brienne. När han tog examen 1785 fick han jobb som officer i armén.

Hans roll i franska revolutionen från 1789 till 1796

1789 började den franska revolutionen. Det var under den här tiden som Napoleon började göra sig ett namn.

Han deltog i flera viktiga aktioner under oroligheterna. Bland annat i återerövringen av staden Toulon och i ett rebelluppror i Paris.

År 1796 fick han en befälhavarposition för franska styrkor i Italien. Han klarade uppgiften med bravur.

Under revolutionen arbetade han nära med Maximilian Robespierres bror.

1796 internationell befälhavare i Egypten

Revolutionen var ännu inte över.

Hans framgångar i Italien gav honom dock ett nytt internationellt uppdrag; erövra Egypten och andra delar av Mellanöstern.

Han lyckades inte riktigt uppfylla det här uppdraget. Herr Bonaparte fick dock den här expeditionen att framstå som lyckad. 

En stor anledning till detta var att han lyckades dokumentera en stor del av Egyptens historiska monument. Han hade nämligen tagit med sig franska vetenskapsmän som ville lära sig mer om denna gamla civilisation.

1799 till 1804 – vägen till makten

Den franska revolutionen gick mot sitt slut. Napoleon var vid den här tidpunkten ett välkänt namn i hemlandet. Han hade bland annat byggt upp ett starkt rykte inom armén.

Han återvände till moderlandet 1799. Napoleon ledde därefter en militärkupp som gav honom makten över landet.

Under de efterföljande åren ökade hans status och makt.

1804 – Kejsare över Frankrike

År 1804 blev han kejsare. Politiska motståndare censurerades och han etablerade sig som en stark ledarfigur.

Det blev snart klart för den franska befolkningen att landet var på väg in i en ny era.

1804 till 1812 – Åren som cementerade hans namn i historieböckerna

Frankrike var ständigt i krig med sina grannländer under 1700- och 1800-talet.

Den nya kejsaren, som var en erkänt skicklig befälhavare, hade ambitionen om att en gång för alla besegra sina grannar.

Landet gick i krig och vann mot flera av de närliggande nationerna. Viktiga krig som landet vann under den här tiden inkluderar bland annat:

  1. Slaget vid Austerlitz mot ryssar och österrikare.
  2. Striden vid Jena-Auerstedt mot Preussen (Preussen var en nation som omfattade stora delar av Centraleuropa)
  3. Slaget vid Marengo mot österrikare.

1812 – Invasion av Ryssland

Frankrike var nu en mäktig nation efter flera lyckade offensiva krig.

Man ville nu ge sig på det stora landet i öst- Ryssland.

År 1812 påbörjades en invasion av Ryssland, med den största armén som någonsin hade marscherat på jorden.

Ryssarna var till en början inte särskilt sugna på att möta denna mäktiga armé. De retirerade och brände mark och förnödenheter.

Det första stora slaget ägde rum vid staden Borodino. Ryssarna stred frenetiskt och förlusterna var enorma på båda sidorna.

Den franska armén lyckades till slut inta staden. Det som var kvar av den ryska armén retirerade.

Nu låg vägen öppen mot Moskva.

En vecka senare marscherade de in i Moskva utan motstånd. Den ryska armén hade övergett huvudstaden.

Napoleon Bonaparte stod nu inför ett stort vägval. Skulle han vänta på att ryssarna ville förhandla om fred?

Problemet var att det inte fanns någon mat kvar. Ryssarna hade rensat staden och landsbygden på proviant.

Fransmännen gjorde ett sista försök till att få ut den kvarvarande ryska armén på ett öppet fält, vilket misslyckades.

Man hade inte något annat val än att retirera till Centraleuropa.

Vägen till säker mark var dock lång. Soldaterna började svälta och var demoraliserade.

Under hela reträtten attackerade mindre ryska trupper svaga delar av den franska armén.

Ryssarna brände också broar och förstörde infrastruktur.

Endast 27 000 soldater lyckades ta sig tillbaka till säker mark.

380 000 soldater dödades och 100 000 soldater tillfångatogs.

Invasionen av Ryssland hade slutat med ett enormt nederlag. Armén var nu kraftigt decimerad.

1813 till 1815 – Slutet på stormaktstiden

Misslyckandet i öst fick långtgående konsekvenser.

Armén hade försvagats kraftigt och nu var de andra stora nationerna i Europa på frammarsch.

Under 1814 intog fiendestyrkor Paris. Napoleon Bonaparte skickades i exil till en liten ö i Medelhavet.

Fiendestyrkorna respekterade den karismatiska kejsaren som hade firat så många segrar genom åren.

De ville därför försäkra sig om att han inte kunde komma tillbaka till makten.

Herr Bonaparte var dock inte redo att ge sig. Genom sin slughet lyckades han ta sig tillbaka till Frankrike.

Han lyckades dessutom övertyga sina soldater att återigen ta rygg på honom.

Återkomsten till makten var dock kortlivad. Efter tre månader förlorade man Slaget vid Waterloo.

De segrande britterna skickade nu den forne Kejsaren till Saint Helena, en ö belägen i Stilla havet.

Den här gången blev det en livslång exil.

Han bodde på ön Saint Helena från 1815 tills hans död 1821.

Hur dog Napoleon?

  • Enligt hans personliga läkare dog han av magcancer. Hans pappa hade gått samma öde till mötes flera år tidigare. Det finns en del forskning som stödjer att magcancer ska ha varit den riktiga dödsorsaken.
  • En annan teori menar att hon dog av arsenikförgiftning. Detta stödjs av en person nära Napoleon som menar att han tiden innan sin död visat symtom på att ha blivit förgiftad.
  • Det finns också en teori om att han dog av en oavsiktlig förgiftning.

Vi kan i vilket fall konstatera att den forna kejsaren var väldigt missnöjd med sin livssituation. Han var tvingad till att bo på en ö i Atlanten, långt ifrån moderlandet, utan några framtidsutsikter.

Ön Saint Helena vaktades av flera brittiska soldater, både på land och till havs. Möjligheterna till att fly var därför ytterst begränsade.

Bonapartes hälsa hade börjat försämrats redan år 1817, 4 år före hans död. En läkare menade att hans sviktande hälsa berodde på svåra levnadsförhållanden.

Övrigt – Betydelse och arv

Hans arv är som jag redan har nämnt föremål för debatt. Vi kan däremot kolla på de länder som erövrades av Frankrike under krigen. Den franska revolutionen hade nämligen bidragit med banbrytande idéer om hur människor skulle leva.

De gamla diktaturerna, som ofta hade kungafamiljerna i toppen av samhället, hade nu blivit förlegade. Den franska kungen hade blivit avrättad under revolutionen. Faktum är att kungafamiljerna inte heller verkade vara särskilt omtyckta i de andra europeiska länderna.

Många idéer om demokrati och liberalisering antogs i länder som Belgien och Nederländerna. Dessa idéer kom också att påverka delar av Italien samt Tyskland. Det finns även exempel på länder utanför Europa som anammade dessa idéer, bland annat Nordamerika.

Beroende på tolkning kan man hävda att demokratiseringsprocessen i Tyskland tog fart tack vare Napoleon Bonaparte. Tyskland var nämligen ett heligt rike som ingick i vad som kallades för Preussen. Det nya landet behövde ett nytt samhällssystem och en ny konstitution att följa.

Ur ett annat perspektiv kan man hävda att det var revolutionens idéer som hjälpte dessa länder. Invasionen av dessa länder skapade endast mänskligt lidande och var inget annat än ett imperialistiskt projekt.

Kejsaren över Frankrike visade dessutom prov på att vilja kontrollera alla samhällsinstitutioner. Han stal konst och la beslag på många rikedomar som fanns i andra länder.

Uppbyggnaden av det nya imperiet verkade inte heller vilja ta slut. Det fanns alltid ett nytt krig att utkämpa, och man kan fråga sig om syftet endast var att uppnå mer makt.

Under samtliga krigsår ska 6 miljoner européer har mist livet. Detta är en anmärkningsvärd siffra oavsett hur man tolkar det. Man bör dock vara medveten om att Europa på 1800-talet var betydligt mer glesbefolkat än vad det är idag.

Fortsättning

Dödsfallen bland soldater var skyhöga. Många dog dock inte till följd av krigets våld. Det dog ett stort antal soldater till följd av svält och sjukdomar. Återigen bör det poängteras att dåtidens läkekonst inte var särskilt avancerad.

Ur ett annat perspektiv bör man lyfta att medicinska behandlingar blev allt mer avancerade under dessa år. En anledning till detta är alla krig som förde med sig så många sårade soldater.

Dödsfallen hos den franska befolkningen blev extra tydlig. Landet hade precis genomgått en blodig revolution innan de stora krigen bröt ut. Landet hade efter krigen ett stort underskott av män.

Nästan 1 miljon franska män hade dött när kejsaren skickades i exil.

Inom den här kategorin bör vi även lyfta de tunga ryska förlusterna under invasionen. Rysslands armé visade prov på stort mod när de gick upp emot Napoleons styrkor.

Man beräknar att hela 400 000 ryska soldater miste livet. Detta är en enorm siffra med tanke på att invasionen inte ens varade under ett halvår.

Tilläggas bör att förlusterna från båda sidor under den ryska invasionen tar upp en stor del av statistiken. Kriget utkämpades under kalla väderförhållanden och tillgången till mat och sjukvård var begränsad.

Med alla dessa siffror är det svårt att legitimera krigen, även om de har haft en stor påverkan på dagens samhällen.

Slutord

Samtidigt kanske det bör poängteras att Europa knappast slutade att kriga efter denna period.

Flera krig skulle äga rum efter 1812, inte minst första och andra världskriget.

Under de efterföljande åren har vi också sett andra män i ledande positioner med imperialistiska ambitioner. Man kanske därför inte kan döma Bonapartes handlingar utan att beakta hur efterföljande ledare har agerat.

Vi kan i vilket fall konstatera att dagens debatt sällan är centrerad om de stora slag som ägde rum i början av 1800-talet. Vi pratar hellre om första- och andra världskriget och dess konsekvenser.

Arvet och betydelsen av Napoleons era går dock inte att förringa. Han är en frontfigur som många människor känner till. Många personer verkar dock sakna kunskap om varför han är känd.

I hemlandet är han för många en hjälte. I andra europeiska nationer gör man ofta narr av honom.

Hans roll i hemlandet handlar inte bara om krigen. Dåtidens samhälle var nämligen väldigt orättvist. Den nya ledaren visade prov på ett nytt statsskick. Patriotismen gjorde sig också påmind efter de många åren av sociala oroligheter.

En del av hans arv går dock att hitta i det faktum att han var ständigt närvarande på slagfälten. Han var erkänt duktig på militärstrategier och han var inte rädd för att möta stora nationer på öppet fält.

Hans 6 år i exil kom mer eller mindre att fostra bilden av honom som en nationalikon. Som jag redan har nämnt lyckades han till och med fly exilen under en kort period.

När han sedan kom till Saint Helena kunde han inte längre fly.

Sammanfattning

Jag har i den här artikeln försökt ge en rättvis bild. Jag har främst använt mig av Wikipedia för att skriva artikeln. Du får gärna lämna en kommentar om du upptäcker något faktafel.

Det finns många böcker som är skrivna inom det här ämnet. Det finns därför många källor att ta del av för den som är intresserad.

Lägg till en kommentar