Relation med det svenska språket
Vi använder oss inte av samma konstruktion på svenska. Vi kan dock ibland lägga till fraser som ”lite” eller ”mycket”.
Tilläggas bör dock att vi kan välja att endast säga:
- Jag vill ha kaffe
- Jag vill ha bröd
Dessa fraser är grammatiskt korrekta på vårt språk medan de skulle vara inkorrekta på franska.
Regler
De partitiva artiklarna förändras baserat på substantivets genus. Detta är enklare att vissa med två konkreta exempel.
- Je voudrais du yaourt – Jag skulle vilja ha yoghurt. (le yaourt är ett maskulint ord på franska)
- Elle a acheté de la farine – Hon har köpt mjöl. (la farine är ett feminint ord på franska.)
Exempel
Exempel du
- On a acheté du beurre – Vi har köpt smör.
- Elle a trouvé du pain – Hon har hittat bröd.
De la
- Je veux de la nourriture – Jag vill ha mat.
- Il veut de la soupe – Han vill ha soppa.
De l’
- Tu as acheté de l’eau – Du har köpt vatten.
- Elle a trouvé de l’argent – Hon har hittat pengar.
Tips: Varför använder vi oss av ”de l’” istället för ”de la”? Vi undviker vokalmöte genom att ta bort ett ”a”. Detta gör att vi får ett bättre flyt i språket.
Du kan exempelvis prova att säga dessa två fraser:
- Ja veux de la argent.
- Je veux de l’argent.
Alternativ nummer 2 låter sannolikt bättre. Detta är också den korrekta versionen ur ett grammatiskt perspektiv.
Des
- Ils ont acheté des pâtes – De köpte pasta.
- Il veut des frites – Han vill ha pommes frites.
Negativ form
De partitiva artiklarna som jag har angivit ovan ändras till ”de” i negativ form. Är du redan bekant med negation? Exempel på svenska:
- Jag vill ha kaffe – Jag vill inte ha kaffe.
- Du vill ha bröd – Du vill inte ha bröd.
På franska lägger man till ”ne…pas” runt verbet. Kom ihåg att vi ändrar artiklarna till ”de”.
Det kommer då se ut på följande sätt:
- J’ai trouvé du beurre – Je n’ai pas trouvé de beurre
- Elle achète de la farine – Elle n’achète pas de farine
- Je veux des frites – Je ne veux pas de frites
Vi har dock en viktig detalj kvar att ta upp. Som jag nämnde tidigare vill man på franska undvika vokalmöte. ”de” kan därför bli ”d’” om det blir en vokalkrock. Låt oss se hur det ser ut i praktiken:
Elle veut de l’argent – Elle ne veut pas d’argent
Nous achetons des oranges – Nous n’achetons pas d’organges
Övningar
Undantag från « de »
Tidigare nämnde jag att nästan alla partitiva artiklar förändras till ”de” eller ”d’”. Om du läst franska tidigare är du dock medveten om att detta språk innehåller många olika undantag 😊.
Så är även fallet när det kommer till denna del.
Verbet ”être” förändras inte till ”de” i negativ form. Artiklarna förblir likadana även när vi sätter in negationen.
Låt oss se hur det ser ut i praktiken :
C’est du pain – Ce n’est pas du pain
C’est de la folie – Ce n’est pas de la folie
Verb
I denna artikel har vi hittills pratat om partitiva artiklar i relation till mat och saker. De kan också användas för att beskriva egenskaper eller saker man gör. Exempelvis:
- Elle a du talent – Hon har talang
- Nous faisons de la natation – Vi simmar
- Il a du charisme – Han har karisma
Som du märker är användningsområdet brett. Men vad är egentligen skillnaden mellan att exempelvis säga «les hommes » och « des hommes » om man ska beskriva en situation ?
Det ska vi försöka ta reda på under nästa rubrik.
Bestämd eller obestämd artikel
De partitiva artiklarna används ofta för att beskriva något generellt. Om du vill beskriva något precist brukar det vara bättre att använda en bestämd artikel. Så vilka är de bestämda artiklarna ?
- Le
- La
- Les
Låt oss ta några exempel för att visa hur det fungerar.
Vi kan exempelvis säga:
- As-tu acheté le jambon? – Har du köpt skinkan?
I denna meningen har vi sannolikt redan pratat om den skinka som du skulle köpa.
- As-tu acheté du jambon? – Har du köpt skinka?
Meningen ovan syftar på någon typ av skinka som du skulle köpa. Frågan är inte lika precist ställd.
Låt oss kolla på fler exempel som beskriver skillnaden :
- Les femmes sont très intellegentes dans ce bureau – Kvinnorna på detta kontor är väldigt smarta.
Om vi i stället använder « des » kommer vi uttrycka oss lite mer vagt:
- Il y a des femmes intelligentes dans ce bureau – Det finns smarta kvinnor på detta kontor.
På engelska pratar man ofta om att de partitiva artiklarna kan översättas med « some ». Exempelvis:
- Je veux du lait – I want some milk.
Nu är denna hemsida inriktad på att beskriva skillnaderna mellan franska och svenska. Jag tänker dock att det kunde vara bra att nämna den alternativa översättningen « some ».
Svenskarna brukar ha en rätt god nivå i engelska 😊. På svenska har vi inte heller samma ord för att göra denna översättning.
Du bör i vilket fall ta med dig att man är väldigt noga med artiklarna inom det franska språket, vilket jag har försökt ge flera exempel på i denna artikel.
Man sätter alltid en artikel framför substantivet = « du café » och inte bara « café ».
Sammanfattning
I denna artikel har vi försökt beskriva denna viktiga grammatiska del ur olika perspektiv. Du har förhoppningsvis fått en bättre förståelse för när man använder de partitiva artiklarna.
Samtidigt finns det säkert vissa delar som du finner svåra och förvirrande. Du kommer dock få en bättre förståelse med tiden om du läser och lyssnar på franska så mycket som möjligt. Ibland kan det också hjälpa om du använder dig av den alternativa översättningen « some ».
Du får gärna lämna en kommentar om du undrar över något. Jag svarar nästan alltid inom ett dygn.
Hur kommer det sig att man skriver ” les citrons” i pluralform och inte ”des citrons”? Och varför skriver man ”Des bananes” och inte ”les bananes” i pluralform?
Hej Alexia,
Jag är inte helt säker på att jag förstår frågan.
Jag ska dock försöka att svara på den 🙂
Vi kan exempelvis säga:
1. Jag vill ha citroner – Je veux des citrons.
Vi kan också säga:
2. Jag vill ha citronerna – Je veux les citrons.
Exempel 1 syftar alltså till citroner i största allmänhet, medan exempel 2 syftar specifikt på de citroner som vi vill ha.
Du får gärna kommentera igen om jag har missuppfattat dig.
Vilken bra sida!
Har en kollega som håller på och lär sig franska och hade undringar om partitiv artikel. Jag har bra koll på hur man säger, men hade svårt att förklara reglerna – men här var det suveränt förklarat! Tack för det!
Hej Magda,
Tack för din kommentar. Vad kul att denna förklaring hjälpte dig och din vän 🙂
Önskar dig en trevlig helg.
Hej Jag undrar när man ska använda au och aux. Det stor inte i texten
Hej,
Tack för din kommentar 🙂
Du tänker på prepositionerna (au, à la, à l’, aux)
De varierar beroende på substantivets genus. Exempelvis:
– Je vais au restaurant (maskulint)
– Elle va à la banque (feminint)
Jag ska skriva en artikel om detta inom kort.
Hej! Hur fungerar denna mening; ”C’est le jambon DE mon père”. Borde det inte egentligen vara: C’est le jambon DU mon pére? (père är ju maskulint)
Hej Ruben,
Tack för ditt meddelande.
Meningen ”C’est le jambon de mon père” är korrekt.
”C’est le jambon du mon père” är grammatiskt inkorrekt.
Återkommer med ett längre svar inom kort.