Det franska språkets påverkan på svenskan började på allvar för cirka 300 år sedan. Dess inflytande har länge präglat den svenska överklassen. Idag har inte språket en lika hög ställning som förr i tiden.
En stor anledning till detta är engelskans intåg i våra liv. Visste du förresten att engelska och franska har ett ordförråd som i en hög grad påminner om varandra? Några exempel kommer ges i slutet av artikeln.
Franska lånord i svenskan
Mat
- à la carte: Detta är en term för standardmenyn. Exempelvis kan du be om ”à la carte-menyn” istället för dagens lunch.
- Baguette
- Bouteille: Butelj
- Buffet: Buffé
- Menu: Meny
- Apéritif: Apértif är en drink före måltiden, en så kallad aptitretare.
- Carafe: Karaff
- Café: Kaffe
- Champagne
- Crème fraîche
- Dessert
- Fondue: På svenska pratar vi ofta om en fond till matlagningen. ”Fondue” betyder smält.
- Fricadelle: Frikadell
- Méringue: Maräng
- Mayonnaise: Majonnäs
- Mousse au chocolat: Chokladmousse
- Picnic: Picknick
- Pommes frites
- Salade
- Sauce: Sås.
- Soupe: Soppa
- Omelette
- Bon appétit: Smaklig måltid
- Restaurant
- Alcool: Alkohol
- Chef: Detta är en term för alla typer av chefer, nödvändigtvis inte för en kock. På svenska använder vi ofta ett engelskt uttal av ”chef” när vi refererar till någon som arbetar som köksmästare.
Arbete och samhälle
- Affiche: Affisch
- Avocat(e): Advokat
- Annonce: Annons
- Armée
- Article: Artikel
- Bibliothèque: Bibliotek
- Brochure: Broschyr
- Bureau: I det här sammanhanget är lånordet byrå, som i exempelvis en översättningsbyrå eller en PR-byrå.
- Déclaration: Deklaration
- Événements: Evenemang
- Caserne: Kasern
- Collègue: Kollega
- Critique: Recension. Ordets ursprung kan man bland annat se i termer som kritikerrosad.
- Comité: Kommitté
- Culture: Kultur
- Facture: Faktura
- Feuilleton: Följetong
- Journaliste
- Littérature: Litteratur
- Magazine
- Manucure: Manikyr
- Massage
- Pédicure: Pedikyr
- Politique: Politik
- Publicité: Den svenska varianten publicitet har fortfarande ett brett användningsområde inom bland annat marknadsföring.
- Recrutement: Rekrytering
- Rédacation: Redaktion
- Rédacteur: Redaktör
- Réclame: Reklam
- Roman
- Uniforme
Kläder och mode
- Bagage
- Costume: Kostym
- Corset: Korsett
- Garde-robe: Garderob
- Mascarade: Maskerad
- Mode
- Parapluie: Paraply
- Porte-monnaie: Portmonnä
- Sandale: Sandal
Hus och hem
- Fauteuil: Fåtölj
- Garage
- Meubles: Möbler
- Parasoll: Parasol
- Porte de garage: Garageport
- Terrasse: Terass
Övrigt
- Assiette: Assiett (Mindre tallrik på svenska)
- Bataillon: Batalj
- Béton: Betong
- Cavalerie: Kavalleri
- Culbute: Kullerbytta
- Déjà vu: Direktöversatt blir det på svenska ”Redan sett”
- Jargon: Jargong
- Militaire
- Négliger: Negligera
- Lieutenant: Löjtnant
- Parfum: Parfym
- Queue: Kö
- Réparation: Reparation
- Soldat
- Tatouage: Tatuering
- Théâtre
- Touché: Träffad, används bland annat inom fäktning.
- Trottoir: Trottoar
Uttryck
RSVP répondez s’il vous plaît: Betyder på svenska ”Vänligen svara”. Detta är kanske inte ett supervanligt uttryck, även om jag tror att många har sett det någon gång.
Carte blanche: Vitt kort. Även detta uttryck kanske inte är jättevanligt. Det översätts i sammanhanget som ”frikort”.
Eau de toilette: Trimning, sköta. Kan ofta ses på hygienartiklar.
Grand Prix: Stort pris. Används ofta för de största tävlingarna i olika sporter.
Film noir: Svart film. En film som innefattar tragik eller något hemskt.
Laissez faire: Låt gå.
Trompe l’œil: Direktöversatt till svenska betyder det ”Lura ögat”. Det används bland annat inom konsten för att särskilja autentiska bilder från handskapade bilder.
Engelska och svenska
Det engelska språket har som bekant en stor påverkan på vårt samhälle och språk. Det många inte vet är att engelska och franska är nära besläktade med varandra. Henriette Walter är en forskare som skrivit mycket om detta (Se bland annat den här boken). Hon menar att uppemot 50% av respektive språks vokabulär har en gemensam grund. Detta är dock svårt att höra i tal eftersom att uttalsreglerna skiljer sig åt. Jag kan dock personligen intyga på att jag har haft nytta av min engelska i mina franskstudier.
Herman Lindqvists perspektiv
Historikern Herman Lindqvist har skrivit om våra språks gemensamma historia. Detta började egentligen för mer än 300 år sedan när Sverige förlitade sig på ekonomiska bidrag ifrån Paris. Sverige fick även redan på 1600-talet bygga en kyrka i Paris. Lite senare blev studier i Frankrike nästan obligatoriskt för alla som ville uppnå ett statusämbete. Exempelvis studerade de allra flesta diplomaterna, politikerna och vetenskapsmännen på prestigefyllda skolor i Paris. Idag kanske detta bara gäller för de som vill ha en karriär inom matlagning eller mode.
Det franska språket fick i och med detta en hög status i Sverige. Det var kulturens språk som var obligatoriskt hos adeln och de borgerliga. Många var de som tog varje tillfälle att förbättra sina språkkunskaper, bland annat i form av dagböcker och brev. Detta har lett till att det finns tusentals av dessa dokument sparade på diverse olika institutioner. Dessvärre kommer många av dessa dokument enbart samla damm på grund av det svalnade intresset för centraleuropeiska språk.
Samtidigt har de franska lånorden en evig plats i vårt språk. Många av dessa ord finns presenterade i den här artikeln. Språket har en extra stark ställning inom vissa verksamheter; inom opera, teater och matlagning för att nämna några. Slutligen bör det tilläggas att det fanns tre svenska studenthem i Quartier Latin i Paris på 1700-talet.
En läsare till den här artikeln har uppmärksammat mig på att det fortfarande finns 3 Skandinaviska studenthem i Paris. Ett norskt-, ett danskt- och ett svenskt studenthem som alla ligger vid stationen ’Cité Universitaire’.
Sammanfattning
Jag har i den här artikeln samlat alla lånord jag har hittat. Det finns med stor sannolikhet fler termer som jag har glömt eller missat. Du som läst artikeln får gärna komma med egna förslag i kommentatorsfältet. Jag avser även att utöka listan när tillfälle ges. Bland annat bör det finnas flera termer inom opera och teater. Det bör även finnas flera termer för att beskriva olika delar av hemmet.
Intressant läsning, och roligt att ställa ursprunget till rätta ty många hävdar att orden kommer från engelskan, som egentligen själv har fått det från franskan. Som man säger på franska: ’Il faut remettre l’église au milieu du village!’
Inom balett och fäktning finns det franska termer, tex plié och touché.
Hej Markus, tack för din kommentar.
Du har helt rätt. Det känns som att många enbart försöker förknippa vårt språk med engelskan.
Jag uppdaterar listan inom kort.
Hej!
”Femme fatale” betyder varken ”vulgär” eller dålig” kvinna.
Hej Simona,
Tack för din kommentar.
Jag ändrade meningen enligt kommentarerna längre ner. Korrigerar det igen enligt din kommentar.
Trompe l’oeil är inte så vanligt i svenskan, men ses någon gång.
Tack för intressant läsning om de franska orden i svenskan.
Hej Eva,
Tack för din kommentar 🙂 Jag har uppdaterat listan med ditt förslag. Jag har liksom du sett uttrycket några gånger tidigare.
Allo, allo! Alla kvinnor är väl, precis som männen, dödliga så FEMME FATALE kunde kanske hellre översättas med VULGÄR eller DÅLIG KVINNA? Att säga ”ödesmättad” är väl att ta i förstås! F ö uppskattar jag din lista väldigt mycket, den var kul att läsa! Så fortsätt gärna…
Adieu (!) för den här gången
Ingegerd Hjärne
Hej Ingegerd,
Tack för din kommentar. Du har alldeles rätt. Jag har korrigerat översättningen 🙂
Gick just igenom listan (på svenska) med vår franska besökare från Paris/Toulouse. Hon häpnade såklart över hur mycket svenska hon redan kunde. Kommer i stunden att tänka på några ord jag tror hör hit: kuvert, assistera, assiett, negligera, negera, part (eller från eng?), vision. Och Hallå och Adjö som Ingegerd noterade snyggt. Tycker också det är intressant med ord som tycks komma från en gemensam språkvärld före både franskan och svenskan, eller i alla fall från längre bak tiden än dessa ”moderna” låneord. Ord som förändrats väldigt lite. Tänker på t ex åsna/^ane (saknar rätt a med cf.) Kommer jag ihåg rätt?
Hej Mattias,
Tack för att du läser.
Dina vänner kan säkert prata svenska inom kort 🙂
Jag återkommer inom en snar framtid med svar på dina frågor.
Hej igen Mattias,
1. Jag är tveksam till kuvert. Enveloppe heter det dock både på engelska och franska 🙂
2. Assiett måste jag däremot lägga till som lånord i artikeln. Tack för den.
3. Assistera vågar jag inte uttala mig om. Det är svårt att hitta information, och ordet är snarlikt både på engelska och franska.
4. Negligera måste vi också lägga till. Förmodligen även negera, men jag är inte säker
5. Part kan mycket väl också vara med, men är inte säker här heller.
Återkom gärna om du finner fler lösningar 🙂
Hur är det med discoteque ? Undrar Lisbeth
Hej Lisbeth,
Tack för ditt förslag. Jag tror dock att discoteque kommer från italienskan.
Hej Gustav! Min kompis avskyr alla franska ord. Han är lite udda och jag försöker att hjälpa honom med hans brister. Denna lista har helt vänt hans perspektiv på franskan och han är allmänt mer positiv kring allt i princip. PS är du döpt efter den sista bödeln i Sverige?
Hej Karl,
Tack för din kommentar.
Du verkar vara en solid grabb som ställer upp för dina vänner 🙂
Stämmer att vi delar namn. Om sanningen ska fram delar vi dessutom andranamn.
Hej. Kul med en lista på franska låneord. Undrar dock ”fönster”; jag är inte speciellt språkkunnig, men kommer inte det i från tyskans ”fenster”?
Hej Stefan,
Tack för din kommentar. Vid närmare kontroll ser jag att du har helt rätt. Jag åtgärdar detta med en gång 🙂
Hej Gustav. Jag visste att det fanns lånord från franskan, men jag skulle aldrig kunna gissa att det var så här många! Tack för kunskapen 🙂
En fråga: Uttrycket RVSP har jag nog endast hört med engelsk betoning (ar vi ess pi) eller möjligen (ar ess vi pi). Detta är alltså min fråga, är det RVSP eller RSVP? Båda låter rätt enligt mig. Men om förkortningen är ”repondez s’il vouz plait”, borde inte förkortningen vara RSVP och inte RVSP som du skrivit? Förlåt om frågan var dåligt ställd.
Hej Felix,
Tack för din kommentar.
Du har helt rätt, det var ett stavfel. Jag har ändrat det nu 🙂
Port de garage, men inte garage? Om man ser hur det uttalas på svenska, då måste det vara ett franskt lånord. Likadant med station. Maräng / Méringue. Frikadell? Kuvert hör hemma här också tycker jag, couverte = insvept. Däremot finns det några ord som kommer från grekiska (diskotek) eller latinska (assistera) som har tagit sig till både franska och svenska. Skulle inte kalla dem för franska lånord.
Hej,
Tack så mycket för dina förslag.
Jag har nu ändrat i listan.
Vet inte om detta har nämnts men balkong är sannerligen ett noteringsvärdigt exempel.
Hej Oscar,
Tack för din kommentar.
Jag tror att balkong kommer från italienskan – balcone.
Hej Gustav,
Vilken bra lista!
Jag bor i Frankrike sedan många år och hör ofta uttrycket ”femme fatale” med en relativt positiv klang här. Ofta är det förstås en förföriskt och snygg kvinna som får männen dit hon vill. Är det lite kulturellt att det fått en ”vulgär” (franskt ord va?) innebörd i svenskan?
Hej Jessica,
Tack för att du läser och ditt perspektiv.
Det är en bra fråga. Personligen kan jag tycka att uttrycket har en negativ klang, om jag tänker ur ett svenskt perspektiv. Jag vet dock inte varför det är så.
Det skulle vara kul om fler läsare kunde dela deras åsikter kring detta 🙂
Femme fatale betyder dödlig kvinna, alltså dödlig eller farlig för andra, jämför med det svenska uttrycket fatalt, t ex fatalt misstag som inte nödvändigtvis betyder dödligt i bokstavlig mening, men allvarligt, att det kan ställa till stora problem.
Femme fatale är en stereotyp karaktär som förekommer i filmer och böcker, där de definitivt inte är en positiv karaktär, har svårt att se att de skulle finnas på riktigt. Sedan kanske vissa använder uttrycket för att beskriva någons stil eller utseende men det är inte den ursprungliga meningen.
Hej Eva,
Stor tack för denna beskrivning.
Jag uppdaterar artikeln inom kort.
Hej Gustav
”Femme fatale kan vara båda positiv och negativ beror på situationen man är i egentligen.
Förresten ”situation” är åxå franska samt vulgär=vulgaire.
Hälsningar.
Mahdi
Hej Mahdi,
Tack så mycket. Jag uppdaterar artikeln inom kort 🙂
Hej! Vilken bra lista.. jag kom på ett par till: trottoar (trottoir på franska) och debut 🙂
Lägger till: etapp 🙂
Hej Dora,
Tack så mycket. Uppdaterar inom kort 🙂
Hej! Vad sägs om persilja = persil, citron och ananas. portemonnaie och portefeuille? De 2 sista har väl en annan betydelse på svenska (portmonnä och portfölj)? Triste = trist. Fromage på svenska = mousse och inte ost!
Hej Gunilla,
Tack för dina bidrag 🙂
Jag tror dock persilja och ananas härstammar från andra språk.
Uppdaterar artikeln med dina andra förslag.
Kommer ihåg en gång när jag var mycket yngre och diskuterade ursprunget av ordet dykdalb, en påle i vattnet man förtöjer båten vid, och vi associerade första delen, dyk- till verbet dyka, verkade logiskt i sammanhanget, och trodde -dalb hade något fornnordiskt ursprung. Men senare fick jag höra att det kommer från från franskan, Duc d’Albe, i sin tur från spanska Duque de Alba (hertigen av Alba). Är detta rätt?
Hej Carl,
Intressant historia 🙂 Dykdalb är ett nytt ord för mig. En sökning på Google tar mig till Wikipedia och den spanska hertigen. Vet dock inte om det stämmer. En annan läsare kanske kan fylla i med lite information?
Just hittat två:
Vasque En vask
Avarie Ett haveri
Tror det stämmer med Duke of Elba som drev ner pålar i sjöbotten för att förtöja skepp.
Hej !
Ditt citat ”Idag finns mig veterligen inget studenthem för skandinaver kvar.” innehåller ett ”fakenews”. Det finns tre studenthem för skandinaver i Paris inom La Cité Internationale Universitaire de Paris eller CIUP : Svenska Studenthemmet i Paris, Danska Studenthemmet och Norska Studenthemmet. Dessa trefem ligger vid Tunnelbanestationen ”Cité Universitaire”.
Stort tack för din lista. Har Du tänkt på ordet ”voiture automobile” som har gett ”bil” på svenska, ”auto” på finska och ”voiture” på franska.
Hej Eric,
Tack för korrigeringen och informationen.
Jag uppdaterar artikeln inom kort 🙂
Just hittat två:
Vasque En vask
Avarie Ett haveri
Bor i England och där hade vi ett tag en curfew, dvs folk fick hålla sig hemma efter ett visst klockslag.
Kommer från covre feux , fransmän blev tillsagda att hålla sig hemma på kvällen för att se efter sina eldar så byn inte skulle brinna ner.
Hej Lars,
Tack så mycket för dina bidrag. Jag uppdaterar inom kort.
Väldigt intressant information om curfew, speciellt i dessa tider. Alltid kul att lära sig något nytt 🙂
Hej, undrar över ordet engagemang och engagera. kommer inte de från franskan?
Mvh Maria Mendez
Hej Maria,
Tack för ditt förslag. Det verkar så. Jag ska försöka göra lite mer efterforskningar under helgen.
vad sägs om emballage
Hej Ulla,
Tack för din kommentar och ditt förslag.
Jag lägger till emballage inom kort 🙂
Intressant!
Upptäckte att väldigt många ord inom det militära är franska lånord.
Här kommer några ord jag hittade (finns säkert många fler):
Militär, soldat, löjtnant, kapten, major, general, kommendör, artilleri, bataljon, division, kavalleri.
Hej Alma,
Tack för din kommentar och dina förslag 🙂
Jag kommer uppdatera artikeln under helgen.
Hej,
kan inte mkt franska alls men är nu i Frankrike och diskuterar språk. För mig är ord som garage, arme, Champagne mm som finns i nästan alla språk inklusive franska, engelska och svenska rätt ointressanta. Ingen fransman blir förvånad om gemensamma franska/engelska ord också är lika på svenska.
De riktigt intressanta orden är de som i princip bara finns i svenskan (Nordiska) OCH franskan, tex paraply och fåtölj. Faktura är väl ett gränsfall, helt annat på tyska och engelska men samma på tex polska och rumänska, Italienska mm. Finns säkert fler, kanske möjligt att utöka listan med informationen om hur ”unikt” låneordet är?
Hej Magnus,
Tack så mycket för ditt förslag.
Jag har faktiskt själv tänkt i samma banor. Jag ska gå igenom listan inom kort.
Hej! Här skriver en Kalmarit som har bott i USA och flera andra länder under de senaste 35 åren. I år flyttade jag och min amerikanske make till Nîmes i södra Frankrike så nu gäller det att damma av franskan jag började ett halvt sekel sedan i mellanstadiet.
Jag upptäckte nyligen ordet feuilleton – blev det i svenskan följetong? Det låter så!
Andra är förstås porte-feuille som betyder plånbok men nog gav födsel till portföljen. Samma med porte monnaie som också betyder plånbok och blev den svenska portmonnän.
Det är riktigt roligt att ge mej på franskan igen, nu också med engelskan som bakgrund. Jag ser ordet kuvert i kommentarerna. Jag köpte ”des enveloppes” häromdagen för att skicka ett brev. Fransk couvert har många meningar, en jag hör ofta är betydelsen ”bestick” eller ”place setting” vid matbordet. Kul att ramla på den här artikeln och att se kommentarerna.
Hej Marita,
Tack för din kommentar, och vad kul att du har återupptäckt ditt intresse för det franska språket.
Denna lista är långt ifrån komplett. Jag ska gå igenom den inom kort.
Du har säkert märkt att det engelska- och franska språket har många gemensamma ord?
Tilläggas bör dock att de nästan alltid uttalas på olika sätt 🙂
Vad sägs om feuilleton – följetong? 🙂
Hej Axel,
Tack så mycket för ditt förslag.
Har lagt till det nu 🙂
Hej Gustav!
Vet du var kan man köpa en kompileringsbok med dessa lånade ord? Jag tänker ge den i present till mina franska elever.
Mvh
Linda Caraza
Hej Linda,
Tack för ditt meddelande.
Jag är inte helt säker på att finns en enskild bok. Jag skrev denna artikel med hjälp av olika källor.
Låt mig återkomma om detta inom några dagar.
I am very interested in your article, being a linguist of French visiting Sweden for the first time. But I don’t see the Swedish spellings here. Am I missing something?
Hello Betsy,
Thank you for your comment.
There is a Swedish translation for the majority of the words.
You’ll find the translation to the right, for instance:
Terrasse (French): Terass (Swedish)
There is no Swedish translation for some of the words that are very similiar to each other.
I don’t know why I have added the Swedish version to the word above as they are very similar 🙂
Hope this helps. Please let me know if you have more questions.
Hej
Det sägs att environ 9% av de svenska orden härstammar ifrån franskan. Jag hade gärna sett en lista på de ord som ”förvrängts” lite i stavning och uttal.
Tex ”öra” som heter oreille på franska.
Hej Peter,
Tack för din kommentar.
Det låter intressant och möjligt. Jag ska försöka titta på detta så snart jag kan.
Miljö, favör, parlör, mustasch, brutal, lornjett, papiljott, pardon, kartong, perrong, sorti, tariff (via franska), ekipage, honnör…
Hej Kasper,
Tack så mycket. Jag ska uppdatera artikeln inom kort.